befriande konstigt

Igår lämnade jag nycklarna till hyresgästen. Har städat bort det sista av sjutton år i ett hus som bjudit på glädje, sorg, vila, arbete, gemenskap och ensamhet. Två barn har vuxit upp där. Lärt sig gå, cykla, prata, läsa, baka, sparka boll och snickra. Varje halvsned vinkel, knirrande planka, varje doft och skugga har känts bekant och hemma, trevlig och irriterande. I två omgångar har jag klattrat på stegar, flyttat bockar och släpat runt med med burkar och penslar. Blivit gul och grön både här och där. Många vänner har ätit, druckit, sjungit och festat här. Drömmar har drömts och planer har smitts. Idag är det tömt på våra liv. Nya drömmar och upplevelser står på tur. Min förhoppning är stark..hoppas det räcker långt.

/Eva

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0